filosofi

lite av vargen

föll du över bord
när natten halkade under dina bara fötter
lät du tomheten fylla ditt vacuuminre
med tårar,
osynliga för varje söndergråtet öga
du glömde kanske att tiden fanns där
vid din sida,
inom och utom din hud
fanns tiden,
en ständig följeslagare
en hund i vars fotspår du balanserade 
du varg,
som följer en hund
som om årtusenden av domesticering
egentligen var en enda sekund
men du vet egentligen
ingenting
du vet inte att spåren du följer
är dina egna
och att tiden
är den samma
nu som då